Nu är det klart, lägenheten den senare är påskriven och vi har nytt boende från den 1a oktober. Vad som även är klart, är att mina älskade systrar kommer ner och hälsar på som första besökare i den nya lyan. Vi ser alla här nere fram emot det jättemycket och jag längtar galet mycket efter er. Morgonte till soluppgången och kvällsvin till solnedgången. Komsi!

Tomas ser man inte mycket av under veckodagarna, har han inte träning så har han match och har han inte match så jobbar han. Men idag var det public holiday, ligan begav sig till öns största strand tillsammans med fler goa gubbar, andra soldyrkare och flertalet skumma urinvånare. Vi fann en lirare som valt sovposition av mindre kroppscharmande art. Grabbarna tog sikte och funderade länge på hur valet av sovstil gjorts.


Vi har även här i veckan besökt en riktigt äcklig beach på västa sidan av ön, en av fyra sandstränder och troligtvis den fulaste. Nu vet vi det och behöver inte åka dit igen. Tong och slemsten, vi vet vart vi hittar dig.


Observera det lilla barnet med snorkel och plastpåse på huvudet.

Den maltesiska vänligheten. Vojne vojne. Skona mig.
Fick idag lära mig, av en mycket äldre man, hur man ska bete sig på denna ö. Ord och inga visor. Tanter, damer, tjejer, smala, tjocka, kvadratiska och ovala, alla promenerar eller löper strandpromenaden i så lite kläder som möjligt. Det faller sig naturligt när man tränar i 30 graders värme klockan 08.00. Är man blond, turist eller helt enkel bara svensk faller det naturliga sig lite annorlunda. Tydligen. "You cant walk like that! Thats beach clothes! You cant walk like that!!".
Nej förlåt gubbe lilla, jag lämnar väl sporttoppen hemma nästa gång då och hälsa frun att täcka valkarna hon med.

Något betydligt mer underhållande är en av mina tre sambos, Tomas. Ibland hittar man honom i ett rum, fyllt av utspillt sköljmedel, till försök av att lära sig dansa moonwalk. Vart har jag hamnat?

Sifferföljden ovan föreställer inget annat än mitt nya maltesiska mobilnummer. Spara det och använd det framöver om ni vill nå mig :)

För att följa upp senaste inläggat kan jag meddela att
- Löken finns kvar och växer sig starkare för varje dag. Den är uppe i två måltider och jag tror att den överlever fem bidrag till spisningar.
- Favoritlägenheten är bräckt av den vi såg senare under kvällen! Ny pärla är satt på pedistal och vi ligger nu i förhandlingar och i strid. Vår (förhoppningsvis) nya lya ligger ca 50 m ifrån nuvarande och är ett komplex av tre sovrum, två badrum (räcker ju faktiskt det med) och med ett fantastiskt kök/vardagsrum plus tillhörande balkong med utsikt mot hela strandpromenaden-havet-kustremsan-dagssolen-solnedgången osv. Observera att mycket här på ön ligger på 50 m avstånd...

Vi vill alltså nu att nu korsar fingrar, håller tummar, undviker stegar, inte saltar på en vecka och helst inte placerar nycklar på bord. Allt för vår skull.

Idag har vi varit vid St Peters Pool och bland annat: spanat (grabbarna), lekt (grabbarna), hämtat sand på bottnen (grabbarna), jävlats (grabbarna), luftat (grabbarna), ätit mycket och gott (jag).






JAG HAR KÖRT I VÄNSTERTRAFIK!
Det gick bra och mycket pga min körskolning av far "hon kör som en gud -aggresivt".

Vi har hittat en monsterlök, Erik och jag. Jag tror att jag låter den ha fokus i detta inlägg för det var en massiv jävel. Vi snackar sydeurpeisk rosa gullök, normalt ganska mild. Detta odjur vägde 645 g och var ett måste i trofépåsen hem från matbutiken. Den var omöjlig att hacka utan att fälla flodtårar och den gick nästan inte att äta, den tar alla pris alla kategorier. Vår wook blev lökigt strong och fräsigt god. Nästa gång ska jag hitta den största persikan! Nog med tid i rampljuset onion.

Vi hittade troligtvis rätt idag. Lägenheten som vi väntat på. Jag vill inte skjuta av en kork och säga att det är klart för vi ska se en till ikväll men den hade allt vi eftersökte. Terrass på ca 100kvm med havsutsikt, enormt kök, tre fina sovrum, fyra (!) badrum, 50 m från Tomas jobb, 50 m från Surf Side´s badplats och onödigt nära det nya zeeländska lunchhaket Mint. Slutet är nära. Väljer vi den har vi inflytt första oktober. Korsa fingrar, håll tummar och undvik gärna att gå under stegar å våra vägnar.

Pappa sa till mig innan jag for "du ska se, du kommer bli sjuk nu igen när du flyttar ner, direkt". Jag måste erkänna, du hade rätt. Inte mer än 36 timmar tog det mig att svälja en bacill och få en fin förkylning. Snor och skrovel, Im back!