Både jag och Erik har lite ledigt nu, tre dagar från och med idag. Hm, undrar just vad vi ska hitta på. Jag inledde med en lång sovmorgon för att ta ikapp svunnen sömn. Erik inleder med en desto längre sådan. Himlen är klarblå och väderrapportören uppger 20 grader men jag är skeptisk, närmare 17 skulle jag kunna gå med på. Känner att en lite promenad är aktuellt.

Imorse fann jag en nyinflyttad sambo. En kanske oönskad sådan. Han har åtta ben och är lite lurvig, rätt stor till kroppen och rör sig inte så mycket. Inte alls skulle jag vilka påstå. Jag har petat på honom och ingen respons gavs. Egen tolkning på det. Så här ser han ut:


Märkligt med tanke på att man lärt sig att om man har spindlar är det bra, för då är det tort och finns inga fuktskador. Just nu finns det inget fuktigare ställe än Malta, det kan jag säga. Vi vaknar med kondensdroppar på fönstren och det blir rök när vi andas. Kanske därför han dog också, vår bananlådeimporterade åttabenssambo.

Tack Julia för att jag, har inte frågat i och för sig, fick sno lite bilder av dig. Hon var utrustad med kamera under nyårskvällen och det var inte vi. Så TACK. Så här såg det ut under kvällen, i ordning:

Vilken nyårsafton vi hade! Vart ska jag börja...

Jag kan ju först inleda med det faktum att vi hade näst intill alla förutsättningar emot oss. Nästan. Vi hade sedan en tid haft en varsin biljett i våra ägor som gav oss entre och fri bar till det spektakulära nyårsevenemanget på hotellet Hilton. Vi hade bestämt att spendera kvällen tillsammans med våra vänner Julia och Carl. Så långt är ju förutsättningarna för en fanstastisk kväll oslagbart stor.

Vidare till omständigheterna. Jag var ju ledig över jul vilket jag är otroligt tacksam över, men det innebar att jag fick en arbetsperiod över nyår som i sin tur innebar att jag skulle infinna mig på jobbet 30 min promenad bort den 1a januari kl 07.45. Mjaaaa, men det ska väl inte stå ivägen för en bra kväll? Nej då, äta och fira kan man göra ändå.

Bord var bokat på resturangen Grill, tills dess att bordet visade sig vara ett bord som inte var det bord vi trodde. Ny resturang fixades av Julia och Carl under dagen, kvällen fortfarande under kontroll. Tack!

Väl hemkommen från jobb vid 18-snåret överraskar Tomas mig med en... gissa vad? Cinnabon-bulle! Perfekt förrätt till nyårsmiddagen enligt vår del. Vidare in i duschen och förbered hårfön. 5 minuter. 10 minuter. Blött hår. 15 minuter. Tomas måste föna håret. 5 minuter. Tomas hår torrt. Jag sminkar lite under tiden. 20 minuter. Mitt hår torrt. Tomas skriker, hoppar och svär inne i sovrummet. Han har pajat skjortan. Jag fixar skjortan. Hårfönen torkar skjortan. Jag försöker sminka klart. Tomas meddelar att det inte finns några taxis att boka. Panik! Ringer som idioter. Taxi bokad. Enda lediga tiden om 10 min. Panik! "Tomas, tar du biljetterna?". "Ja just det, bra, jag tar dem". Jag packar en väska. Jag klär på mig. Tomas är halvnaken. "Tog du biljetterna?". "Nej jävlar, ska ta dem". Jag väntar i hallen. Tomas färrar runt i sovrummet utan byxor. "Säg vart biljetterna är så tar jag dem". "Nej de är här, jag tar dem". Tomas kommer med halvknäppta byxor. "Sarah, vad ska jag ha för skor?". Taxin tutar. "Ta de svarta och skynda dig". Tomas kommer springandes färdigklädd med nykammad snedbena. Dags för foto! Erik, skjut av en plåt på oss. Klart. Ytterkläder på. "Tomas, har du biljetterna?" "Nej jävlar, bra att du sa det, hämtar dem nu". Väl i taxin säger Tomas "sorry for beeing a bit late, girls you know..."

Väl vid restaurangen åt vi himla gott, pumpa- och morotssoppa och Rare oxfillé för Tomas och deep fried goat cheese med honung och grillad tonfisk för mig. Kan tipsa om resturangen The Joint dvs. Vi stapplar oss vidare till Hilton och möter upp några av mina kollegor som ska dela bord med oss inne på Hilton. Festen kan börja. Det är första gången jag räknar ner till ett nytt år till house musik, det kan jag säga. Men vilket ös! Fri bar och glad stämning ledde till en och annan bugg, vals och "rädda-erik-från-dryga-tjejer". Jag och Tomas lämnade bland de första, men trots det fick jag en ynka 3.5 timmes sömn innan klockan ringde för jobb.

Kalla de eloge men upp tog jag mig och till jobbet gick jag. Magen har ju mått bättre och förkylningen vart friskare. Vi hade en helt underbar kväll tillsammans och nu ser vi fram emot ett perfekt 2012!

Fem dagar hemma gick alldeles för fort, men vad kunde man vänta sig. Jag är tacksam för att jag fick komma hem och dessutom hinna med så mycket.

Mottagandet på Arlanda var chockartat. Tomteeskort!


Uppesittarkväll på Juggas, klädde julgran och drack glögg. Hemma!

Frukost på Julafton.


Vem är det som kommer?!






Lite smått nervösa och rädda barn...

För ett år sedan idag, hade jag spenderat min första vecka på Malta någonsin. Jättelänge sedan men ändå inte.
Så här såg det ut för ett år sedan, då vi faktiskt flög hem den 22a:

...fick jag idag igen. Maltaposten verkar fungera fint vid jul :) Tack tack tack för att vi får så fina kort!

Jag är fortfarande pigg om nätterna och sover som en gud om dagarna, det var alltså inte alls så svårt för mig som jag trodde. Pjuh! Dessutom är de tre helt ensamma nätterna på kontoret nu över och de två sista har jag sällskap av en kollega som jobbar samtidigt. Två nätter kvar alltså.

Igår hade bröderna bestämt att vi skulle fira jul sista kvällen då hela kollektivet var samlat. Fredrik flög nämligen hem idag. Firandet innebar ett med Maltamått mätt enorm julbord, där Tillmans korvar, köttbullar, skinka, kanelknäcke och Jonnys senap kunde igenfinnas. Som om inte det vore nog hade Erik en hemlis i frysen som skulle visa sig vara Frödinges kladdkaka med pepparkakssmak! Åhjo, Malta gömmer många delikatesse. Vi avslutade tillställningen med julskum i form av svenska tomtar. (Nu kommer jag att lägga upp bilder på mat igen. Tjejfenomen.)

Titta vad fint jag fick idag! Om fyra dagar får jag krama om de här älskade tjejerna.

Tusen tack för det fina julkortet!

Ikväll ska jag börja packa väskan och gissa vad? Tomas började INNAN mig, det har väl aldrig hänt. Nu känns det nästan som att vi är på väg, när väskor och klädhögar börjar arrangeras och täcka den tidigare synliga dubbelbingen. Yihoo! Tre nätter kvar.

Baka pizza och titta på Due Date (världsfilm).

Äta pepparkakskola, saffranskola och julmustgodis.

Igår var en mycket mysig dag, sista lediga dagen innan jul. Jag och Tomas gick runt i Sliema och kikade, blev en del inhandling i form av mjuka paket till oss själva. Det gillas. Vi stötte på Julia som vi senare under kvällen skulle laga julbord med, vi bestämde oss för att ta en "liten" fika. Resulterade i veckans TREDJE Cinnabon. Inte för inte man kallar mig bulloman.

Vi mötte upp Julia och Carl vid 18-tiden, lagade ihop ett julbord sisådär exakt en vecka innan jul och Tomas fick för första gången detta år riktig julstämning. Vi hade jättetrevligt och maten blev kanon.
Vi slamrade hemåt vid midnatt och konstaterade att tiden faktiskt går fort när man har roligt.


Just nu är grabbarna på Gozo och jagar boll, jag sitter och laddar för kvällens nattpass. Hujedamej, hur ska denna morgonmänniska och kvällströtta tjej reagera på dygnsomvändning? Det återstår att se. Nu väntar det fjärde ljuset på mig.

Jag hade rätt. Han blev lite rodnade arg.
Det är som att han i ett försök till rop på hjälp, nu fotar sina fina insatser och fotoframsteg också, i hopp om att jag ska delge er hans utomordentliga sidor också. Låt gå...

Efter mina sena kvällskift när han kokat te, tänt ljus, köpt VIT CHOKLAD och laddat hem Så mycket bättre.

Och det han i gengäld får tillbaka av mig:

Skämt och sido, jag älskar att driva med honom. Och han med mig. Det är tacksamt åt båda håll. Bara det att det är lite förmånligare och lättare för mig... hehe.

Han har nu slutat för dagen och ska på jullunch med sitt jobb, trillar nog hem till kvällning och då ska vi sätta oss på en bar för att ännu en fredag träffa vänner och lyssna på Kalle som kör trubadur på Nordic. Hantverkarn som skulle komma innan lunch idag väntar vi oss komma maltesisk tid, -tidigast nästa vecka. Vi får se om han levererar tidsmässigt denna gång. Han ska laga det hål som de ogenomtänkt borrade upp från stam till kök, vilket gör att lukter som från början inte ens ska existera i en stam, tränger in i köket. Otrevligt. Jag skulle tro att de tejpar hålet, vilket jag kallar korttidslösning. Vi får se.

Sista jobbdagen nu, sen ska jag sitta ner med Nöjdheten och slå in alla julklappar som jag faktiskt är HELT färdig med. En stjärna till mig för att alltid vara ute i god tid.

Är vad vi idag borde sjunga och det är även en liten stad här på Malta. Vi hade stora planer till en början, det var tänkt att Tomas, jag och Erik skulle genomföra ett lussetåg för alla på Tomas jobb. Mest eftersom att de inte vet vad Lucia är och dels för att de skulle bli mäkta förvånade om skred in med ljus och sjöng på svenska. Nu föll det sig så olyckligt att tisdagen den 13e var en public holliday vilket betyder att alla på Phoenix är lediga och det vore en flopp om vi lussade för en tom lokal. Att lussa dagen innan eller dagen efter gick emot Tomas principer och jag fick alltså inte vara Lucia i år heller. Vi hade en back up plan, sa att jag och Tomas skulle lussa för Erik imorse och därmed överraska honom istället. Då han lämnar lägenheten klockan 07.10 gick den planen emot mina principer (trött madrass imorse).

Jag hoppas att ni har fått era luciatåg och jag önskar er en fortsatt fin decemberdag!

Klockan är snart 12 på dagen, jag har just vaknart och ska snart äta frukost.
Detta är ett typiskt fenomen som inträffar varje gång jag är sjuk. Jag sover tills jag vaknar frisk. De senaste tre nätterna har jag sovit 12 timmar per natt. Plus att jag igår sov 2 timmar mitt på dagen. Utan att ens få ångest över det. Behövligt och hjälpsamt.

Jag ska jobba idag har jag bestämt, börjar klockan tre och slutar vid midnatt. Har tre sådana pass innan jag har tre dagar ledigt, hoppas att det friska i mig bestämt sig för att stanna.

Välkommen, 12e december!

Jag ska försöka sammanfatta denna dag, denna fina söndag. Vaknade och insåg att jag inte är kry nog att ta mig till jobbet idag heller. Jävla mage! Tog en morgonklunk av slemmet på flaska och kände att det sakta och osäkert smög sig ner för strupen, mår man inte illa innan så... Men slemmet hjälper! Tomas har nu gått för att handla lite mat för kvällen, jag har lovat att ge ut mitt recept på ugnskycklingen med chevrékräm. Mums! Smög även in lite buggar i handlingslistan, i form av göttegrisar och cola. Man får hoppas att han helt dränkt av listan packar ner mina buggar per total automatik. Hoppas. Hoppas. Hoppas.

Det tredje ljuset ska tändas till middagen och kanske man får sig en liten sipp på glöggen. Mamma jag vet att glögg inte är bra för magen, jag ska bara doppa tungan lite :)

Håll kvar snön där hemma nu! Mormor och morfar berättade just hur fint det är hemma. Jag längtar efter jul, en vit jul. Jag har sagt det många gånger nu, på gränsen till tjatig, men jag gör verkligen det.

Dag nummer 10 i ordningen December och jag är fortfarande hemma, mycket bättre dock, kanske tack vare det som Tomas köpte hem till mig igår -slem på flaska. Med pepparmintsmak, silke för själen. Jag hoppas kunna jobba imorgon, vilka filmer som hinner betas av innan dess får vi se. Det är en riktigt fin dag utomhus, säkert över 20 idag (ren chansning) och på eftermiddagen drar Tomas på Julfest med fotbollslaget FC Scandinavia. Om 14 dagar är det julafton och då är jag hemma!

Till Maltesbarnens stora glädje:
Vi funderade länge på att betala in oss i bollen för att få känna känslan som flickan på bilden upplever. Precis som de gör på tv, satt hon på knä och slängde snö, dansade runt och gjorde snöänglar. Varm snö som inte smälter, det vore något det. Den riktiga snön får vi vänta i TVÅ veckor på. Det är ju ingenting!

Under tiden vi väntar, kommer vi troligtvis att äta en hel del bullar. 

Nu skulle jag springa till jobbet, trodde jag, kom inte så långt innan jag insåg att jag blir hemma idag. Hej då!