Vad från den svenska livsmedelsbutiken är det jag saknar som mest? Det vet ni där hemma.

IDAG!

Jag fann mig själv i köket, hållandes i den sladdriga baconen, den svenska fina baconen utan ben och kasslerkaraktär, den som vekligen LUKTAR rökt. Åh, jag greppade den nakna köttbiten och insåg hur jag stod och luktade, njöt, med slutna ögon. Äntligen! Och mamma, jag skar inte ens bort fettet! Förstår du?! Den lilla jevlen fick fräsas perfekt knaprig och stekfettet från den hällde jag förnöjt med ner i såsen. Livsnjutning! Mat! Använda köksfäkt? Ha, när man får ha en hel lägenhet som luktar svenskt bacon!? Glöm. Årets bästa matlåda i påse, uppåtpekad näsa och en klädsel som inte luktar annat än rökt fläsk. Tänk, jag har aldrig luktat så fantastiskt.

I påsen ligger också en Gräddfil. Jodå, den ska jag trycka ut över pastan med glädje.


Tack Candynavia, tack för allt.