Klockan är nu kväll och jag har påbörjat mitt hästpass: 17.00-03.00. Får se vilken tid jag tappar nacken.

Jag beskrev tidigare om de två självutnämnda galenpannorna. Här kommer panna nummer två:

 

Vi har upplevt en sinnessjuk morgon, på gränsen till kaotisk. Jag satt under förmiddagen hemma och inväntade Fredrik, som har var på sjukhuset och limmade skallen under morgonkvisten. Slapp sy som tur var. Vilda drömmar kan vara farliga, om man har ett skrivbordshörn att vända sig till. Uppspräckt tinning och blod i hela sovrummet, så hittade de honom. Lätt avsvimmad. Bröderna fick hjälpa till och vips, nu är han hel igen. St:James, vi är alla stammisar där.

 

Det återstår blodsanering, försäkringsbestyr, introduktion i hur man duschar utan att bli blöt, samt skola steg 1 i hur man sover lugnt och sansat.

 

Man kan väl kalla kollektivets galenpannor för aningen olika. Bronsad kind mot inbandagerad huvud. Men virriga verkar vi båda vara!