God eftermiddag.

Då Hoof's dotran fått både skrivkramp och hjärnsläpp så stegar i dag en gästskribent in och greppar pennan. Med mitt omänskligt vårdade och välskolade språk ska jag guida eventuella läsare i hälsingeskogarna med omnejd genom vår händelserika vecka.

Sedan kollektivet i Sliema fick sina senaste två tillskott har gruppens fokus legat på att finna ny bostad. Letandet har varit långt, omständigt, intressant, beslutsångestframkallande och svettigt. Men nu är vi äntligen i hamn med pojektet. I torsdags skrev vi under kontraktet för vad som kommer vara potentiella besökares uppehälle när ni pallrat er ner till oss här på klippan. Vi har tre veckor kvar i trängseln där vi idag sitter och ser med stor längtan fram emot att få göra vår nya bostad hemtrevlig.

Kollektivet har inte bara fått sig en ny bostad utan också ett ny livsstil. Med mina 25 år på nacken så har jag självutnämt mig till familjens överhuvud och svarar numer endast på tilltalet "Big Daddy". Big Daddy har tillsammans med sina lärlingar avklarat första veckans matschema där alla hunnit bjuda på varsin specialité. Daddys egna crabstickspasta, för övrigt ihoptrollad på vad som bäst beskrivs som "begränsade resurser", utsågs föga förvånande till veckans höjdpunkt.

Denna vecka i firandets tecken avslutas ikväll med en mysmiddag och filmmaraton (jag sa tydligen lära mig Disney) i hemmets lugna där Nordanåtösen står för middagen, Big Daddy för äppelpajen och småpojkarna för underhållningen.

I morgon är vi åter tillbaka i verkligheten med en ny vecka fylld av jobb och jobbsökningar där vi hoppas kunna leverera positiva besked snart nog.

Nu skall äpplen skivas och vaniljvisp vispas, vargarna är hungriga.

Tomas