När Tomas skulle provträna med St Andrews första gången, ställe jag den kanske mest självklara frågan och den fråga som de allra flesta först skulle ställa sig. "Ah vad kul, vilken färg på tröjorna har dem då?". Inte för att det egentligen spelar någon roll (jo det gör det) utan mer för att han i ett senare skede skulle ha hjälp med att hitta fotbollsskor (jo, de bör tydligen matcha).

Sagt och frågat. "Ah vad kul, vilken färg på tröjorna har dem då?". "Rosa" får jag till svar. Ja det var ju jävligt manligt och mycket ovanligt inom fotbollen (bortsett från Sevillas bortaställ 2007, Juventus 2009 och Palermo 2010). Detta ska bli intressant tänkte jag och efter att tidigare erfarat Tomas svårigheter för att särskilja flertalet icke alls så lika ting (kjol vs klänning, sedan vs kombi, chichihuahua vs råtta) blev jag inte allt för förvånad när matchtröjan väl blåttades. Lila! Den är ju lila Tomas! Färgskolan har startat och jag får inte längre sjunga på Jason Mraz dänga "Geek in the pink". Typiskt.
Han påstår dock att de ska ha ett annat ställ också, i rosa. "Okey".

Vi tappra supportrar satt och stöttade fjaskoförlusten och gav den slagne kämpen i lila skjuts hem efteråt. Bättre solnedgång från en arena får man leta efter. Men bättre fotboll är inte svårhittad. Tacka Tomas för att siffrorna hölls låga, lagets enda fotbollsspelare. I matchande skor.